Äntligen igång med mekandet

Efter en höst fylld av annat än motorcyklar var det skönt att börja plocka ner ”1990an”  (Honda RS125R) för att se över den.  Förra året var det 2002an som var i fokus, men i år så blir det 90an som ska få lite mer kärlek. Listan på saker som ska fixas är inte så lång, men den på saker att köpa är desto längre. Värst blir det att få tag på en packning som sitter mellan de två delarna av expansionskammaren eftersom den är special och inte tillverkas längre. Det får bli ett par timmar på ebay och några till för att hitta liknande komponenter till andra hojar och bilar mm.

Förutom 1990ans lista så finns ju en rad med andra hojar som ska i ordning också. De är i gott skick, men det är motorer som ska tas isär och ses över och en del ännu oupptäckta saker lär behöva fixas också.

Fler uppdateringar kommer, har bland annat fått lov att lägga upp en artikel om mig som just publicerades i Classic Honda Clubs medlemstidning – framsida och mittuppslag! Jag räknar med att den kommer upp i mellandagarna – Stay tuned!

God jul och gott nytt!

Daniel

 

9a i SM-finalen!

Säsongens avslutande tävling gav årets bästa resultat! Jag hade varit och tjuvtränat på Gelleråsen med Classic två veckor innan, men fick spendera den mesta körningen i regnet så jag visste inte riktigt hur tempot i kroppen var. Med den moderna 125an har jag inte kört på banan tidigare så det började bra på fredagen med att jag slog mitt personbästa, med liten marginal. Tyvärr höll inte turen i sig och på sista fria träningen kom jag bara ett varv innan jag lade omkull hojen i trösakurvan efter långa rakan. Jag anade att det inte var för hög fart som orsakade det, och mycket riktigt hade cylindern skurit och stannat bakhjulet just som jag skulle ta kurvan. Lite saltsyra i cylindern och en ny kolv så var Hondan redo för lördagens tidsträning. Jag misstänker att den skar på grund av någon kombination av tre saker: (1) värmde inte upp motorn tillräckligt innan jag körde ut, (2) sliten kolv och växlade ner lite för fort och varvade upp motorn utan gaspådrag och därmed smörjning. Jag hade en rejäl förkylning i kroppen under fredagen också så jag orkade bara halva passen och missade jag en del träning..

På lördagens tidsträning kom jag också ett varv innan jag fick problem. Vid inbromsningen efter rakan började chassit åla sig under mig och jag blev orolig för att det kunde vara punktering. Det var knappt så jag tog mig tillbaka till depån, men i krypfart kunde jag åka in och byta till reservhojen – klassikern från 1990! Jag åkte ut igen och fick en skaplig tid på 1:17 som räckte till 14e av 16 förare på startgridden. Det visade sig att bakhjulslagret hade skurit, troligen på grund av utmattning eller att vi glömt en distansbricka bakom drevet, vet inte om det sistnämnda påverkade..

Första tidsträningen fick bli på 1990an efter att bakhjulslagret skurit på 2002an

Till racet var bakhjulet lagat och jag fick en kanonstart. Jag tog mig upp till 10e plats efter första kurvan och hängde på Staffan Jansson och Johanna Innerfors som alltid varit snabbare än jag. Jag lyckades hänga på och tog mig även förbi Staffan, jag tror att det var i inbromsningen inför Ejes. Efter halva loppet började min energi tryta, jag var fortfarande ganska tyngd av förkylningen och fick öka marginalerna lite som kompensation för sämre fokus. Den bra starten hade nog ätit upp kopplingen för jag hade svårt att frikoppla, och när jag fick i friläge i trösa kunde Staffan enkelt ta tillbaka sin placering. Jag tappade lite till honom och Johanna och blev omkörd av Lars Lindman som hade fått upp riktigt bra fart efter en dålig start. Jag behöll min placering in i mål och lyckades sätta mina snabbaste varv i slutet när pappa signalerade i depån att jag blev uppvaktad bakifrån av nästa förare. 11e plats och kapat personbästa med 1,2 sekunder ner till 1:14,8 var jag ändå väldigt nöjd med!

Lars Lindman (35) jagar mig på första racet, han hade bra fart och tog sig förbi några varv senare

På söndagen var jag sent ute till tidsträningen och just som jag kom ut på banan började det regna. Jag laddade på för att hinna med ett snabbt varv innan det blev för blött, men fick ett rejält släpp i esset och fick styra rakt ut i gruset. Jag tog mig tillbaka upp på banan och körde in i depån för att byta till regndäck så att jag kunde få en träningstid. När jag kom tillbaka ut hade Daniel Hermansson precis kört omkull efter ejes på regndäck och jag kände när jag passerade där att det var oväntat halt. Eftersom jag inte hade någon träningstid från det torra var det bara att hoppas på att jag kunde få upp tillräckligt tempo för att i alla fall slå någon som inte hade hunnit så många varv i början. Mina varvtider sänktes hela tiden och jag märkte att jag nu var själv på banan – ingen annan orkade byta däck och ge sig ut! Till slut kom mitt startnummer upp på topp-tio-tavlan vid mållinjen och jag fick 7e starttid med 1:21,8 – i det blöta! Jag får medge att det såg ut som att det torkade upp så jag trodde att jag hade satt min tid i ”upptorkande”, men när jag kom in i depån insåg jag att det fortfarande var helt blött… inga släpp hade jag så det går visst att stå på bra med regndäcken!

Med bra inspiration från morgonens tidsträning kunde jag jaga ikapp flera förare efter en halvdålig start på racet. Jag låg på 13e plats efter första varvet, 12e på andra och sedan upp till 10e på tredje. Sedan tog det något varv innan jag kom ikapp Johanna Innerfors som brukar hålla sig väl framme i klassen. Vi var väldigt jämna och jag skuggade henne varv efter varv. Ett par gånger i rad gick jag upp jämsides på rakan, bromsade senare in i trösa men blev sedan sämre utgång och blev direkt omkörd igen. På sista varvet hade Johanna fått en liten lucka, men jag bestämde mig för att ge det en sista chans, det var ju trots allt sista racet på säsongen. I depåkurvan laddade jag fullt och gick upp på insidan i utgången. Vi var alldeles bredvid varandra och lyckades nätt och jämnt undvika att köra ihop. När vi passerade mållinjen kändes det som att det kunde gått hur som helst, tyvärr var det inte till min fördel den här gången, efter ett drygt fyra mil långt race slog hon mig med 35cm. Jag får nog sätta transpondern längre fram på hojen nästa år..  Men – det blev en niondeplats! Riktigt skönt att avsluta säsongen med årets roligaste fight och årets bästa resultat, nu är jag taggad inför 2013!

Stort tack till sponsorer och klasskamrater för allt stöd under året, nu blir det en sista träning till helgen och sedan ner i garaget för att fixa en ny reservhoj till nästa år. Ni kan följa hur det går med bygget här på hemsidan!

Daniel

Hämtar ikapp placeringar efter en halvbra start i andra racet

Passerar Johanna Innerfors på rakan, men lyckan varade bara till nästa kurva

Laddar in i depåkurvan för att försöka ta mig förbi Johanna (25), men hon drog längsta stråt den här gången!

Dubbla andraplatser i Karlskoga

Vid årets classic-race i Karlskoga fick vi en rejäl portion regnträning. Det var fint i Alingsås när vi åkte hemifrån, men ganska snart såg vi tecken på att det var något annat som väntade uppe vid banan. Pappa hade gjort i ordning sin nya Honda CB350 med Rickmanram som han köpte i höstas och för honom gick fredagen främst åt till att sortera ut den. Inför helgen hade vi också skaffat nya laptimers som klockar med GPS – riktigt bra investering! Utan extra utrustning fick vi varvtiderna framför ögonen när vi passerade mållinjen och efter heaten kunde man lägga in informationen i datorn och jämföra olika varv.

På väg mot regnet i Karlskoga

Hojarna uppställda i det nya depåtälten

I 350-klassen var norrmannen Hans Riksfjord med igen efter ett uppehåll under 47-Årsracet i Linköping. Han var snabbast på träningarna och jag (Daniel) gjorde mitt bästa för att hänga på. Efter tidsträningen var jag fjärde snabbast och pappa kvalade in som sjätte man. Till racet fick vi vårt första pass på torr asfalt och jag satte iväg efter Riksfjord som tog täten. Sin vana trogen satte Riksfjord upp ett högt tempo från start och jag lyckades hålla jämna steg med honom under hela racet, men kunde aldrig ta ikapp de tre sekunderna han dragit ifrån i början. Det blev en alltså en andraplats och jag var nöjd med loppet. Pappa hade inte samma fart som i fjol, bland annat saknade han sin skivbroms från den andra Hondan. Han lyckades ändå hålla några av de gamla konkurrenterna bakom sig och gick i mål som sexa, precis som han startade.

Daniel delar här prispallen med Hans Riksfjord och Alf Töien

På söndagen kom jag iväg lite sämre i starten och låg alldeles bakom pappa under första varvet. På andra varvet bromsade jag om honom in i hårnålen och satte igång jakten på finländaren Jaro Alto och Riksfjord som började dra ifrån framför. Under några varv fick jag upp farten och insåg att det var nu var helt torrt efter att ha sett en del blöta fläckar i idealspåret under början av loppet. På femte varvet körde jag om Jaro Alto men Riksfjord hade då redan fått för mycket försprång för att ta in. Jag höll min plats in i mål och blev tvåa öven på söndagen. Pappa fick en bra start, men fick inte upp flytet i körningen och tappade några placeringar under de första varven. Efter en satsning vid inbromsningen mot trösakurvan fick han inte stopp i tid och fick ta escapen rakt fram. När han kom tillbaka ut på banan hade han tappat flera placeringar till och slutade 12a.

Samma uppställning som efter lördagens 350-race

I den lilla Formula-klassen 7CF2 ställde vi båda upp med våra Honda RS125R och det var kul att träna regnkörning med frächa regndäck. Jag hade inga släpp och inser att det går att köra väldigt fort med dem, fortare än jag vågade under helgen. På den andra fria träningen på fredagen regnade det kraftigt när vi skulle köra ut och pappa stannade kvar i depån för att fixa med sin 350. Vi var inte många som åkte ut och efter något varv var det som att himlens kranar plötsligt gått sönder och det häftiga regnet blev dubbelt så intensivt. Jag och Klas Eriksson låg och körde genom vattenpölarna som var mer som sjöar, det gick inte att se var kanten av banan gick och i de bankade kurvorna gick det vågor på de små forsarna som letade sig till andra sidan. Ett regnställ hade nog varit bra, men nu blev det istället mer som en våtdräkt som höll mig varm under passet. Jag tror inte att något av utrustningen riktigt hämtade sig och torkade efter det passet förrän söndag eftermiddag.

Båda racen blev ungefär lika, jag kom iväg ganska dåligt men jagade sedan genom fältet så långt jag hann under racet. Det var svårt att ta sig om 600cc-hojarna som blåste om på rakorna och bromsade upp i kurvorna, men när jag fick fri väg så vann jag mycket tid. Av någon anledning kom jag inte ner på de tider jag körde i fjol och jag hoppas att det var en tillfällig 125-svacka eftersom SM går på samma bana nu snart. Pappa trivdes bra på 125an och hade några bra fighter med de stora cyklarna. Jag blev 8a i första racet och sexa i det andra, pappa slutade på 10e plats i båda racen.

På söndagen firade jag även min 26-årsdag och blev bjuden på både tårta och sång. Vi var 10 personer runt vårt lilla bord i tältet som fikade och njöt av blåbärsprinsesstårtan som classic-racingens nytillskott från västkusten Charlotta Källbäck bjöd på. Lennart Olander, min företrädare på ordförandeposten och styrelsekollega sjöng till och med för mig på morgonen i högtalarsystemet, ett bra sätt att vakna! Tack så mycket till er allihop!

Tårtkalas i depån

Vacker utsikt från tårtbordet. En annan kille som gillar dubbla regnbågar kan ni se här:

http://www.youtube.com/watch?v=OQSNhk5ICTI

Två pallplatser på 47-årsracet

[Håll utkik efter åkbilder, är på ingång!]

Förra helgen gick årets största classictävling 47-årsracet i Linköping. Pappa och jag var där med våra Honda CB350 från 1970 och Honda RS125R från ’90 och ’91, och för oss var det den första för året i classic-serien.

Träningen gick bra och vi hade flyt i körningen båda två. Hojarna däremot hade lite småfel allihop. Läckte olja, misstände, bluddrade, trasig eker, skeva kopplingsplattor, sprucken expansionskammare och läckande vattenpump. Om vi inte sågs till i depån så mycket så finns det en naturlig förklaring. Däremot hade vi många besök i depåtältet av publik och medtävlande som hittade till den enda starkt lysande punkten i vår del av depån (belysningsmässigt i alla fall).

På tidsträningen i 350cc satte jag det snabbaste varvet och fick starta först, pappa var fjärde snabbast i klassen med ett stort gäng precis bakom sig. I racet kom jag iväg som trea efter Magnus Wihlborg som satte raketfart från start och Tomas ”Bellö” Karlsson som gjort en bra start och kom upp på insidan in i esset. Pappa höll sin placering som fyra och vi låg som ett pärlband och försökte jaga ikapp den lucka som Magnus fått. Efter fyra varv ökade jag tempot för att försöka knappa in på Bellö, men placeringarna höll sig in i mål – jag blev trea och pappa blev fyra.

I söndagens race fick jag en liknande start, men den här gången var det Hans-Göran Larsson som tog sig förbi och upp på andra plats efter Magnus i starten. Efter några kurvor passerade jag Hans-Göran och satte återigen fart efter Magnus som fått en lucka i täten. På tredje varvet fick jag sällskap av Bellö som hade bra snurr i sin Yamaha 2-taktare och passerade på rakan. Vi var ganska jämna i kurvorna, men jag hade lite bättre fart i vissa partier vilket ledde till en riktigt kul fight där vi passerade varandra ett antal gånger. Vi tog också in lite på Magnus som började bli matt efter att ha kört tre klasser hela helgen, men vi hann aldrig ikapp. På näst sista varvet låg jag trea men satsade på en sen inbromsning efter långa rakan och gick upp på andra plats som jag höll in i mål, tre sekunder bakom Magnus och 15 hundradelar före Bellö! Pappa hade inte samma tur i det andra racet, han fick en bra start men tvingades ta en större sväng utanför banan efter att nätt och jämnt lyckats rädda ett framhjulssläpp i torpan. Det blev underhållning för publiken och träning på omkörningar istället när han tog sig från tjugoförsta och sista plats upp till en nionde.

Min 125a hade något spökfel under helgen där den misstände på ettan när jag lade på gas ut ur de långsammaste kurvorna och trots att vi jobbade med bestyckning och gick igenom tändsystemet fick vi ingen ordning på det. Det var fortfarande körbar och jag trivdes bra med väghållningen på den gamla 125an efter att ha kört den nyare (2002) i SM de senaste tre tävlingshelgerna. Jag hade ingen chans på pallplatserna i år, men fick flera spännande fighter med de motorstarka 600-kubikarna. Varje varv var likadant, de körde om mig på rakan och jag fick satsa på vilda omkörningar i kurvorna som gladde våra tillresta fans från Alingsås och säkert även resten av skaran som slingrade sig längs banan i esset. Jag slutade åtta i första racet och femma i det andra, pappa blev 13e respektive 10e.

Jag är mycket nöjd med helgen, fick stå på pallen två gånger och tangerade mitt personbästa i båda klasserna. Pappa var mest nöjd med lördagen och sin fjärdeplats, men fick tyvärr inte samma flyt på söndagen efter framhjulssläppet i torpan. Nästa race blir i Karlskoga den 24-26 augusti, vi får se om det inte kan bli ännu fler framgångar på vår favoritbana.

Daniel

SM i Linköping

Förra helgen var det SM-tävling på hemmabanan (25mil bort) i Linköping. Jag hade med mig både 02an och 90an men hade för första gången inte användning för min reservcykel. Det ser jag som ett tecken på att vi snart har sorterat ut den nya och kan få det att fungera normalt i fortsättningen. Lägg märke till att normalt inte innebär att det alltid kommer att fungera, det är trots allt högtrimmade 2-taktare..

Vi hade fått en inbjudan från Classic-kollegan Magnus Wihlborg att bo med honom i racebussen så den här gången var vi bortskämda med kylskåp, riktiga sängar och sittplatser inomhus! Magnus hade med sig sin Honda RS125 från 1990, samma årsmodell som min men med lite bättre komponenter på.

I depån med Magnus Wihlborg
Gridshow med klasskamraterna i 125 GP. Från vänster: Magnus Wihlborg, jag, Lars Lindman, Johanna Innerfors och Stinius Viking Ödegård

På lördagen var det regn under kvalet och jag fick upp tempot ganska bra. Jag kände mig nöjd tills jag insåg att jag hade kört en sekund fortare på den gamla hojen i regnet förra året.. Jag låg länge en bit upp i listan men på de sista varven var det ett gäng förare som körde fortare och jag fick starta på plats 16 av 21. Till racet hade det torkat upp och jag fick en bra start. Jag låg länge på 14e plats men hade svårt att orka hela vägen, vet inte om det är konditionen eller om det bara är körtekniken som behöver bli bättre för att inte slösa med krafterna. Jag tappade några placeringar i slutet och kom i mål som 16e, nöjd med att ha ökat tempot med en sekund per varv sedan fredagens fria träning.

På söndagen såg det länge ut att bli regnträning igen men när vi skulle ut hade det torkat upp helt. Träningen gick bra, men jag hade hoppats på att köra lite fortare. Det går att pressa de här små hojarna mer än jag vågar, det blir ett litet steg i taget nu. Jag var 16e även på det här kvalet och hade en tid som var strax över gårdagens racetid, 1:04,8 mot 1:04,5 på lördagen. På racet kom jag inte iväg särskilt bra och var sist att gå in i esset. I utgången lyckades jag ta tillbaka några placeringar och låg länge på 17e plats med ett antal förare inom synhåll. I mitten av racet kom jag ikapp och förbi Anders Mahrs-Träff som lade sig precis bakom tillsammans med Pär Cerwallius som redan jagade mig. Vi tre hade en bra fight och bytte placeringar flera gånger under racet och när vi passerade mållinjen var jag på plats femton, 0,3 sek bakom Anders och fem hundradelar före Pär.

Nästa SM-tävling på Karlskoga är jag tyvärr inbokad på annat så det blir Classic i Linköping i början av augusti härnäst. Innan dess har det förhoppningsvis blivit en del träningsdagar på både 125orna och på våra 70cc-racers.. Ciao!

Depåkurvan

Fight i korkskruven med Pär (16) och Anders (22)

Sist var ingen förlust

Första tävlingshelgen på den nya hojen resulterade i en näst-sistaplats (15e) och en sistaplats (11e) och jag var jättenöjd med båda. Mycket tack vare god hjälp från mina medtävlare (tack Andreas, Filip, Linus och Lars!) lyckades jag sortera ut inställningar för både chassi och motor och hade bara drygt en sekund långsammare varvtid än de som kom in på platserna 7-10 på söndagen, så det kändes inte alls som en förlust att komma sist!

Under fredagsträningen fick jag mina första varv på banan och fokuserade på att hitta runt och komma in i rytmen. Inställningsproblem på den nya 2002an gjorde att jag körde de flesta varven med den gamla 1990an som var med som reserv. Intrycket var att banan är riktigt rolig, men att jag behövde mer körtid för att förstå hur jag ska ta kurvorna.

Tyvärr kom jag inte många varv på lördagens tidsträning innan motorn skar i snabbhögern på baksidan av banan. Jag fick bakhjulssläpp och lyckades nätt och jämnt räta upp och styra rakt ut i den nyligen förlängda grusfållan utan att välta. När vi tog isär motorn såg vi att tändstiftet hade spruckit i isolatorn som hade fallit ner och bankat sönder kolven, som i sin tur hade vidgats och nupit i cylinderloppet. Den nya kolven och cylindern som monterats efter raset på banträffen två veckor tidigare var nu också kassa. På banträffen var det ett fel på samma tema som orsakade haveriet – insatsen i topplocket hade spruckit av utmattning/dålig konstruktion och kylvattnet hade kokat bort tills den nöp.

Till lördagens race bytte vi motor och utan erfarenhet av att ställa in den andra fick jag nöja mig med ett kapat effektregister. I heatet låg jag och jagade Georg som var min främsta konkurrent under förra säsongen. Efter att han vid en varvning tagit escapen efter långa rakan kom jag förbi och tog sista poängplatsen.

Till söndagen hade vi monterat ny kolv och cylinder i förstamotorn och monterat tillbaka den. Tidsträningen flöt fint, jag låg och jagade Lars Lindman som jag känner från Classic-serien men minns inte att jag någonsin kom ikapp. Det uppmärksammade dock en av flaggposteringarna – jag hade kört om Lars under gulflagg och fick min kvaltid (16e) struken och fick starta sist (18e)… Det gjorde inget, jag fick en flygande start och pappa höll andan i depån när jag körde om fem förare i första kurvan. Jag hade inte tillräcklig fart för att behålla positionen men det höll ett par varv. Jag hade Lars och Georg alldeles bakom mig till någonstans i mitten av racet men lyckades inte hänga med efter att de kommit om. Mina varvtider var inte långt efter, men jag höll mig konsekvent runt 52-53 sekunder och hade behövde kapa en sekund till.

Nu ser jag fram emot nästa tävling i Linköping där jag har lagt betydligt fler varv under min karriär. Jag hoppas på att kunna förbättra mig gradvis under säsongen och till min hjälp har jag införskaffat en ny träningshoj för gokartbanor. Kanske skulle den göra sig bra i blått, rött och gult?

Kul också att se Sverker, Ida, Elsa, Ola och Måns komma och heja på mig under helgen, kom gärna och titta igen!

/Daniel

Åskådare i Anderstorp

Det blev för många saker att göra i ordning inför racen i Anderstorp så i slutet av förra veckan bestämde vi att skjuta upp min säsongspremiär i SM till Falkenberg om tre veckor. Istället åkte jag ner till Anderstorp som åskådare för att spionera, hjälpa till och heja på mina klasskamrater i 125GP.

Det som fällde avgörandet för att inte åka var när vi upptäckte att svingen var ca 10mm för bred längst bak, troligen på grund av smällar från gamla krascher. När vi stack igenom axeln tittade den knappt ut på andra sidan och det såg ut att saknas en distans mellan svingen och bakhjulet. Pappa byggde en jigg under helgen och bockade tillbaka svingen genom att dra ihop den och värma med gasolbrännare, så nu har den fått tillbaka rätt mått.

Vinnare i klassen i helgen blev Emil Meyer Petersen på lördagen och Alfred Björback på söndagen, mycket snyggt kört av båda två!

2002an snart klar inför Anderstorp

Den nya 125an är snart ihopmonterad och nu hoppas vi på provstart idag eller senast i morgon. Fredde Watz har vänt på stötdämparens gasbehållare så att den ska få plats i bakramen utan att ligga emot tanken:

Som ni kan se på bilden ovan börjar lackeringsjobbet bli färdigt nu. Pappa har lagt åtskilliga timmar på alla detaljerna som skulle lackas, men nu har vi dubbla uppsättningar av allt också. Kvar att göra inför premiären till helgen är bland annat att byta lager i bakhjulet, prova ut den nya detonationsräknaren och serva frambromsen.

Dekortrimning

Nu ska det vara färdigslipat på kåporna men lackering och dekortrimning återstår. Framgaffeln är rengjord och vi har kartlagt behovet av slitdelar. Tydligen finns det en uppsjö av olika kåpor till dessa hojar, ingen av våra kåpor från ’01-’02 passade med kåpglaset till ’01-’03 så nu blir det antingen ny beställning eller ett tappert försök att forma kåpglas själva.

Pappa håller på att få till anslutningen mellan airbox och luftkanal i kåpan och själv förbereder jag för att börja montera ihop hojen när svingen har svetsats och styrlagrena landar i brevlådan.

20120409-190743.jpg

Påsk: fira säsongens ankomst

Nu drar MotoGP igång i Qatar och hemma har garaget fått prio ett. I helgen har vi chansen att börja bygga ihop den nya Honda RS125an efter en lång vår med plastjobb. Ingemar har just renoverat fem (!) vevaxlar och i veckan fick vi leverans på kolvar och kåpglas. Hade det inte varit för det dåliga vädret skulle vi tagit helgen till att lacka kåpor, men nu blir det definitivt inomhusjobb istället.

Senaste avklarade uppgiften – styrstopp:

Fick även hem nya däck från Däckstället i Loo, med lite tur kommer de med och tittar på Anderstorp eller Falkenberg.

Tidigare inlägg «

» Senare inlägg